Vad texterna hänvisar till

Magnus Lodefalk, Lydia Löthman, Michael Koch, Erik Engberg, Örebro University School of Business, Working Paper 2026:2, och Ratio Working Paper 388, 2026-03-16

Working paper, inte peer-reviewat. Kombinerar 4,6 miljoner platsannonser från Platsbanken med SCB:s arbetsgivardeklarationer på individnivå. Studiens huvudpoäng är att den breda nedgången i platsannonser sammanfaller med Riksbankens första räntehöjning i april 2022 och inte med ChatGPT, alltså konjunktur snarare än AI, medan sammansättningen förändras. Utfallsmåttet är sysselsättning per åldersgrupp inom arbetsgivare, inte registrerade nyanställningar. Resultatet spreds via DN Debatt 15 mars 2026 under rubriken ”Ja, AI hotar ungas jobb, men inte som vi trott”, men den artikeln ligger bakom betalvägg och bör inte användas som sakkälla.

https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/institutioner/hh/workingpapers/workingpapers2026/wp-2-2026.pdf

Anders Humlum, Emilie Vestergaard, NBER Working Paper 33777, 2026-03

Working paper, inte peer-reviewat. Ursprunglig version maj 2025, då under titeln ”Large Language Models, Small Labor Market Effects”. Länkar enkätdata för elva AI-exponerade yrken till danska registerdata. Finner precisa nolleffekter på löneinkomster och arbetade timmar, med konfidensintervall som utesluter effekter större än 2 procent. Beskriv inte detta som nolleffekter på arbetsmarknaden i stort: studien finner tydliga effekter på arbetsuppgifternas sammansättning och på yrkesrörlighet. Om tidig karriär: studien replikerar fallande sysselsättning bland unga i exponerade yrken, men visar att nedgången inte drivs av de arbetsgivare som faktiskt infört chatbottar.

https://www.nber.org/papers/w33777

Erik Brynjolfsson, Bharat Chandar, Ruyu Chen, Stanford Digital Economy Lab, Working Paper, 2026-08

Working paper, inte peer-reviewat. Bygger på administrativa löneadministrationsdata från ADP till och med juni 2026. Sysselsättningen bland 22 till 25-åringar i AI-exponerade yrken ligger 19 procent under vad den skulle varit om den följt jämnåriga i mindre exponerade yrken, via minskad nyanställning snarare än ökade avgångar. Gapet har vidgats successivt från 13 procent i augusti 2025. Författarna beskriver resultaten uttryckligen som deskriptiva och inte kausala, och noterar att mönstren dämpas när man kontrollerar för utbildning.

https://digitaleconomy.stanford.edu/publication/canaries-in-the-coal-mine-six-facts-about-the-recent-employment-effects-of-artificial-intelligence/

Daron Acemoglu, Economic Policy, volym 40, nummer 121, 2025

Peer-reviewad artikel. Uppgiftsbaserad bottom-up-beräkning som ger högst 0,66 procents ökning av total faktorproduktivitet totalt över tio år, alltså storleksordningen några hundradelar av en procentenhet per år. Talet är ett tak och inte en punktskattning, och gäller TFP och inte arbetsproduktivitet. Scenariobaserade skattningar från andra aktörer landar väsentligt högre, så ange alltid metod tillsammans med talet.

https://doi.org/10.1093/epolic/eiae042

Sveriges Kommuner och Regioner, 2024

SKR:s gällande personalprognos. Antalet personer 85 år och äldre ökar med nästan 60 procent under tioårsperioden, äldreomsorgen behöver 32 procent fler anställda, och befolkningen i arbetsför ålder 20 till 66 år ökar med knappt tre procent. SKR betonar själva att prognosen inte är ett troligt utfall utan utgår från att inget förändras i arbetssätt. Siffran 410 000 rekryteringar cirkulerar i andrahandsrapportering men finns inte i rapporten och ska inte användas.

https://skr.se/download/18.14fb7b721997a8f53f2ac06/1758714323525/Valfardens-kompetensforsorjning.pdf

Oskar Nordström Skans, Georg Graetz, Lena Hensvik, Olof Åslund, SNS Förlag, 2026-01

Kapitel 7 har rubriken att teknisk utveckling kan öka efterfrågan på välfärdstjänster. Mekanismen är uttryckligen Baumols kostnadssjuka: eftersom produktiviteten växer långsammare i välfärdssektorn talar det mesta för att teknikutvecklingen leder till ökad efterfrågan på arbetskraft där. Rapporten säger inte att AI är verkningslöst i välfärden.

https://www.sns.se/publikationer/konjunkturradets-rapport-2026-personalforsorjningen-i-valfardssektorn

Statistiska centralbyrån, 2026-04-16

Årlig uppdatering. Senaste fördjupade analysen med alternativa framskrivningar gjordes 2024. SCB publicerar ingen framskriven försörjningskvot, så det finns inget SCB-tal för framtiden att citera. Den demografiska försörjningskvoten finns publicerad som historik i statistikdatabasen och steg från 70,4 år 2000 till 77,0 år 2025. Merparten av den framtida uppgången ligger efter 2040, och hela ökningen kommer från åldrarna 65 och äldre medan ungdelen faller.

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning-och-levnadsforhallanden/befolkningens-sammansattning-och-utveckling/befolkningsframskrivningar/produktrelaterat/rapporter/sveriges-framtida-befolkning-2026-2070/

AI-kommissionen, Statens offentliga utredningar, 2025-02-04

75 förslag. Rapporten Färdplan för Sverige överlämnades redan i november 2024 och SOU 2025:12 är kompletteringen. Förslaget om en AI för alla-reform, med hem-PC-reformen 1998 som uttalad förlaga, finns i betänkandet men var inte beslutsklart: kommissionen förutsatte snabbutredning, förhandling med leverantörer, kostnadstak och tidsbegränsning. Förslaget finns inte i Sveriges AI-strategi eller dess handlingsplan, och regeringen har inte redovisat något ställningstagande till det. Skriv därför inte att det antagits eller avvisats.

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/02/sou-202512/

Regeringen, Regeringskansliet, Finansdepartementet, 2026-02-20

Sveriges första samlade AI-strategi. Målet är att Sverige ska vara bland de tio främsta AI-nationerna i världen, med ambitionen att vara bäst i världen på att använda AI i offentlig förvaltning. Ersätter den nationella inriktningen för AI från 2018. Har en handlingsplan som bilaga, och Digg och PTS stödjer genomförandet.

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/sveriges-ai-strategi/

Regeringen, Regeringskansliet, diarienummer Fi2026/00018, 2026-01-26

Föregicks av ett utredningsuppdrag i juli 2025. En AI-verkstad i begränsad skala skulle tas i bruk under 2026 och uppdraget redovisas i januari 2027. Verkstaden ska vara fullt utbyggd 2030 och fungera som nationellt kompetenscentrum. Kungliga biblioteket och Integritetsskyddsmyndigheten medverkar.

https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2026/01/uppdrag-till-forsakringskassan-och-skatteverket-att-etablera-en-ai-verkstad-for-den-offentliga-forvaltningen/

NAISS, RISE, EuroHPC AI-fabrik, värd NAISS vid Linköpings universitet

Sverige valdes som värdland i december 2024. Tilldelning av beräkningstid är kostnadsfri och sker i flera nivåer. Ange inga takbelopp för de största nivåerna: Mimers egna sidor motsäger varandra där. EuroHPC tecknade i april 2026 kontrakt för en ny AI-optimerad superdator i Linköping, med Vetenskapsrådet som medfinansiär, väntad i drift kring 2026 eller 2027. Ange inget antal AI-gigafabriker i EU.

https://mimer-ai.eu/all-services/access-to-compute-resources/

Statistiska centralbyrån, Statistiska centralbyrån, Sveriges officiella statistik, 2026

Frågor om AI infördes i EU:s gemensamma frågeformulär 2021, vilket ger internationell jämförbarhet. Andelen företag med minst tio anställda som använde någon AI-teknik var 35,0 procent 2025, upp från omkring 25 procent 2024. Andelen personer 16 år och äldre som använt generativa AI-verktyg steg från 25 till 37 procent mellan 2024 och 2025. SCB:s egna publikationer anger 2024-nivån för företag som både 25,1 och 25,2 procent, så skriv hellre en ökning med omkring tio procentenheter än en exakt differens.

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/forskning-och-det-digitala-samhallet/ovrigt/artificiell-intelligens-i-sverige/

Statistiska centralbyrån, Statistiska centralbyrån, diarienummer SCB2025/243, 2025-05-27

SCB tillstyrker att indikatorer tas fram för att följa AI-utvecklingen i Sverige jämfört med andra länder, och föreslår att regeringen använder SCB för det. SCB noterar samtidigt att indikatorutvecklingen behöver bygga på statistik hos flera statistikansvariga myndigheter. Regeringen har inte gett SCB något indikatoruppdrag.

https://www.regeringen.se/contentassets/31e82d5f1c5f4afe89feeffdd4308818/statistiska-centralbyran.pdf

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, 2025

IFAU avstyrker förslaget om kostnadsfria AI-verktyg till alla, med motiveringen att instegskostnaderna för att använda AI, i kontrast till hem-PC-reformen, är låga eller obefintliga. Detta är ett remissvar och inte regeringens ståndpunkt.

https://regeringen.se/contentassets/31e82d5f1c5f4afe89feeffdd4308818/institutet-for-arbetsmarknads--och-utbildningspolitisk-utvardering.pdf

Regeringen, Regeringskansliet, 2016

Arbetsgivardeklaration på individnivå gäller för alla arbetsgivare från 1 januari 2019, och från 1 juli 2018 för vissa större uppgiftsskyldiga. Uppgifter om utbetald ersättning och skatteavdrag lämnas månadsvis per betalningsmottagare i stället för årligen i kontrolluppgift. SCB:s produkter Anställningar och Befolkningens arbetsmarknadsstatus bygger på detta.

https://regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2016/12/prop.-20161758

Arbetsförmedlingen

Platsannonser publiceras som öppna data under Creative Commons CC0. Datamängden med historiska annonser innehåller annonser från 2016 och framåt, berikade med kompetenser. Inget avtal krävs, men JobStream förutsätter en kostnadsfri API-nyckel.

https://data.jobtechdev.se/dataservice/data-service-historiska_annonser/

Sveriges riksdag, Svensk författningssamling, 2001

Systemet för officiell statistik är decentraliserat. Av bilagan framgår vilken myndighet som är statistikansvarig för vilket område. Medlingsinstitutet är statistikansvarigt för området löner och arbetskostnader, alltså både konjunkturlönestatistik och lönestrukturstatistik, medan SCB producerar statistiken på uppdrag. Konjunkturinstitutet är statistikansvarigt för ekonomiska tendenser hos företag och hushåll. Ange inget totalantal statistikansvariga myndigheter utan att räkna bilagan i gällande lydelse.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2001100-om-den-officiella_sfs-2001-100/

Regeringen, Regeringskansliet, 2026

Buffertkapitalet uppgick till 2 234,1 miljarder kronor vid utgången av 2025. Premiepensionen uppgick till 2 953,2 miljarder för drygt 8,5 miljoner individer, varav AP7 förvaltade 1 529,1 miljarder. Buffertkapitalet står mot en pensionsskuld och betalningsströmmarna vände 2009, med ett ackumulerat nettoutflöde på cirka 321 miljarder kronor för perioden 2001 till 2025. Buffertfonderna konsoliderades vid ingången av 2026 från fem till tre: AP1 fördelades till AP3 och AP4, och AP6 fördes till AP2. AP7 är inte en buffertfond utan förvalsalternativ i premiepensionen.

https://data.riksdagen.se/dokument/HD03130

Sveriges riksdag, Svensk författningssamling, 2000

Den totala risknivån i placeringarna ska vara låg. Minst 20 procent av marknadsvärdet ska placeras i fordringsrätter med låg kredit- och likviditetsrisk. Högst 40 procent av tillgångarna får vara utsatt för valutakursrisk. Notera att valutataket begränsar valutarisk och inte utländska innehav: en fond kan äga globala tillgångar och valutasäkra dem. Beskriv därför inte 40-procentsregeln som ett tak för utlandsinnehav.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2000192-om-allmanna-pensionsfonder_sfs-2000-192/

Regeringen, Regeringskansliet, Finansdepartementet, 2026

Riksdagen fastställde 2025 målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande till balans över en konjunkturcykel från och med 2027, på förslag av den parlamentariska Saldomålskommittén i SOU 2024:76. Skuldankaret är 35 procent av BNP för Maastrichtskulden, med ett toleransintervall på plus minus 5 procentenheter. Den blocköverskridande överenskommelsen från 19 juni 2025 medger avvikelse från saldomålet 2026 till 2034 för nya försvarsutgifter och Ukrainastöd, med lånefinansiering på högst 300 miljarder kronor och balans senast 2035.

https://www.regeringen.se/sveriges-regering/finansdepartementet/statens-budget/det-finanspolitiska-ramverket/

Finansdepartementet, Norge, Regjeringen.no

Uttaget ska över tid följa fondens förväntade realavkastning, som sedan 2018 räknas som 3 procent, sänkt från 4 procent. Uttaget i normalår bör ligga under 3 procent. Lagen om Statens pensjonsfond säger att staten inte ska lånefinansiera utgifter på statsbudgeten så länge det finns medel i fonden. Det är alltså inte ett förbud mot att belåna själva fonden, och den formuleringen ska inte användas.

https://www.regjeringen.no/no/tema/okonomi-og-budsjett/norsk_okonomi/bruk-av-oljepenger-/handlingsregelen/id444338/