Sverige måste förbereda sig på att AI faktiskt fungerar

En handläggare kan avgöra fler ärenden. En utvecklare kan bygga sådant som nyss krävde ett team. En läkare kan lägga mindre tid på dokumentation och mer på patienten.

Det är bra. Sverige behöver produktiviteten. En åldrande befolkning ökar behoven i vård och omsorg samtidigt som konkurrensen om arbetskraften hårdnar. Företag och offentlig sektor ska använda AI mer och bättre, inte mindre.

Men ju bättre tekniken blir, desto viktigare blir en fråga som inte går att besvara med en demonstration av nästa modell:

Kommer ekonomin att skapa nya mänskliga arbetsuppgifter i samma takt som AI automatiserar gamla?

Vi vet inte. Det är hela utgångspunkten för AI 2035.

AI gör arbete billigare. Det betyder inte automatiskt färre jobb

Anta att fem utvecklare med AI kan bygga det som tidigare krävde tjugo. Det följer inte att femton människor blir arbetslösa.

När mjukvara blir billigare byggs mer mjukvara. Företag kan växa. Nya produkter blir lönsamma. Människor och småföretag kan köpa tjänster som tidigare var för dyra. Helt nya arbetsuppgifter uppstår kring tekniken.

Det är den historiska erfarenheten. Tekniska revolutioner har slagit ut stora mängder arbete utan att sysselsättningen har fallit varaktigt. Gamla yrken har krympt och nya har vuxit fram. Produktivitet har höjt reallöner och skapat marknader som ingen kunde beskriva i förväg.

Historien talar därför för optimism. Den ska inte bortförklaras.

Men den historiska mekanismen består av två krafter. Tekniken automatiserar gamla uppgifter och ekonomin skapar nya. Hittills har den andra kraften varit tillräckligt stark.

AI 2035 handlar om balansen mellan dem.

Den gamla vägen ut håller själv på att automatiseras

När maskiner ersatte muskelkraft flyttade människor mot mer kvalificerat arbete. När rutinuppgifter digitaliserades blev analys, kommunikation, programmering och omdöme viktigare.

Nu blir AI snabbt bättre på just den sortens arbete.

En modell kan skriva kod, granska avtal, sammanfatta forskning, analysera dokument och producera första utkast. Agenter kan använda verktyg och genomföra längre arbetsflöden. På sikt kan robotik föra samma utveckling vidare till fler delar av den fysiska ekonomin.

Det gör inte mänskligt arbete överflödigt. Det gör frågan om nya arbetsuppgifter mer angelägen.

Tre breda utvecklingar är möjliga. AI kan göra människor så produktiva att nya företag, produkter och uppgifter växer fram snabbare än tekniken automatiserar. Den kan skapa en omfattande omställning där arbetsmarknaden fortsätter att absorbera människor, men där yrken, löner och vägar in förändras kraftigt. Den kan också utvecklas snabbare än ekonomins förmåga att skapa nya uppgifter där människor har en fördel.

Det mellersta utfallet är rimligen det mest sannolika. Inget av dem är givet.

Sverige ska vilja att AI fungerar

Sverige har ett konkret skäl att välkomna arbetsbesparande teknik. Vi kommer att behöva producera mer med relativt färre människor i flera sektorer.

Vårdpersonal ska inte ägna sin tid åt administration som en maskin kan sköta. Kommuner ska inte bemanna manuella processer som kan automatiseras. Små företag ska kunna göra sådant som tidigare krävde stora huvudkontor. En person med en bra idé ska kunna bygga något som nyss krävde ett helt bolag.

Det är därför AI 2035 börjar med Accelerera.

Demografin löser däremot inte varje arbetsmarknadsproblem. En arbetslös ekonom blir inte automatiskt undersköterska. Kompetens, geografi och löner spelar roll. Sverige kan ha brist på människor i en sektor och svag efterfrågan i en annan.

Det är två utvecklingar som pågår samtidigt. Därför behöver vi mäta vad som faktiskt händer.

Det första tecknet kan vara den som aldrig anställs

AI behöver inte först synas i arbetslöshetsstatistiken. Den kan synas i vem som aldrig får sitt första jobb.

En junior jurist lär sig yrket genom att läsa avtal, göra research och skriva första utkast. En utvecklare lär sig genom att skriva kod, hitta fel och få sina lösningar granskade. En revisor, ekonom eller analytiker bygger omdöme genom tusentals timmar verkligt arbete.

AI kan redan göra mycket av grundarbetet.

För ett företag kan det vara rationellt att låta tekniken ta en större del av juniorens uppgifter. Men juniorarbete har två funktioner. Det producerar arbete i dag och kompetens för i morgon.

Om den första funktionen automatiseras måste vi hitta ett nytt sätt att lösa den andra.

Svenska registerdata och amerikanska löneadministrativa data visar en åldersgradient i AI-exponerade yrken som gör frågan brådskande. Den danska registerstudien ger samtidigt en viktig motbild: inga tydliga effekter på löneinkomster eller arbetade timmar, men märkbara förändringar i arbetsuppgifterna. Forskningen avgör ännu inte frågan. Den visar varför Sverige bör följa den bättre. Studierna och deras förbehåll finns i källregistret.

Det finns också ett mer optimistiskt utfall. Om AI tar det repetitiva kan juniorer få arbeta tidigare med bedömning, ansvar och klientkontakt. Då kan vägen till senior bli kortare.

Vi ska inte rädda junioruppgifterna. Vi måste rädda vägen från junior till senior.

Målet är inte att bevara juniorjobbet som det såg ut 2020. Målet är att fortfarande kunna skapa en senior 2035.

Vi tänker försöka mäta det

Sverige saknar inte arbetsmarknadsdata. Arbetsgivardeklarationer ger månadsvisa uppgifter om löner och anställningar. Platsannonser finns som öppna data. SCB följer hur företag och befolkning använder AI.

Problemet är att källorna inte tillsammans ger en snabb bild av den fråga vi ställer. Kategorierna är inte byggda för AI-exponering eller senioritet. Konjunkturen kan se ut som en teknikeffekt. Nya arbetsuppgifter är svåra att räkna innan de ens har fått ett namn.

AI 2035 bygger därför en öppen svensk AI-arbetsmarknadsradar.

Den första centrala serien ska följa junior- och seniorrekrytering i olika yrken. Därefter vill vi följa nyanställningar, arbetade timmar, löner, yrkesväxlingar, förändrade kompetenskrav och AI-användning i företag.

Metoden och koden ska vara öppna. En indikator bevisar inte att AI har orsakat en förändring, och platsannonser är inte samma sak som sysselsättning. Det ska framgå där serien publiceras, inte döljas i finstilta noter.

Vi tänker alltså inte bara argumentera om vad AI gör med jobben. Vi tänker försöka mäta det.

Vem äger produktivitetsökningen?

Om AI skapar stora produktivitetsvinster hamnar de någonstans.

De kan bli lägre priser för konsumenterna, högre löner, nya företag, större vinster eller högre avkastning till dem som äger modeller, beräkningskraft och energi.

Fördelningen beror mycket på konkurrensen. Om modeller och leverantörer konkurrerar hårt pressas priserna och en större del av värdet når företag, hushåll och löntagare. Om marknaderna koncentreras kan vinsterna bli mer varaktiga och samlas hos färre ägare.

Då blir en större fråga viktig:

Om arbete får mindre relativ ekonomisk betydelse, behöver svenska hushåll äga mer av det produktiva kapitalet?

Vi föreslår inte en ny fond som färdigt svar. Sverige har redan omfattande kollektivt kapitalägande genom pensionssystemet, och ett nytt sparande måste finansieras. Norge kunde omvandla en existerande resursränta. Sverige har ingen motsvarande AI-ränta.

Konkurrens, befintligt kapitalägande, skatter och möjliga instrument hör till analysen bakom frågan. Poängen nu är att Sverige bör börja den analysen innan ett förändrat förhållande mellan arbete och kapital tvingar fram den.

De bästa argumenten mot oss

AI 2035 har en tes, men inte en prognos.

Ekonomin kan skapa nya arbetsuppgifter minst lika snabbt som tidigare. Efterfrågan på juridik, mjukvara, diagnostik och rådgivning kan växa när tjänsterna blir billigare. Beräkningskraft och energi kan förbli knappa nog för att människor ska vara billigare i många uppgifter. En åldrande befolkning kan hålla efterfrågan på arbete hög. Tidigare prognoser om automatiserbara jobb slog dessutom fel.

Flera av dessa invändningar är obesvarade. De redovisas fullt ut i De bästa argumenten mot vår tes.

Det är inte ett skäl att vänta. Det är ett skäl att skilja mellan det Sverige bör göra oavsett utfall och det vi bör förbereda om utvecklingen går åt ett visst håll.

Accelerera. Mät. Förbered.

Accelerera. Sverige ska bli exceptionellt bra på att använda AI. Vi behöver produktiviteten i företag, välfärd och offentlig förvaltning. Ambitionen ska vara hög, och den ska börja i det Sverige redan gör.

Mät. Bygg en snabbare och öppnare bild av arbetsmarknaden. Följ vem som anställs, vilka arbetsuppgifter som förändras och om nya uppgifter växer fram. Skilj så långt det går teknik från konjunktur och demografi.

Förbered. Utred inte enbart det mest sannolika utfallet. Förstå i förväg vilka alternativ som finns om efterfrågan på mänskligt arbete, skattebaserna eller fördelningen mellan arbete och kapital förändras strukturellt. Förbered betyder att göra analysen nu, inte att genomföra varje åtgärd.

Fyra saker vi gör nu

1. Driver på för högre svensk AI-användning. Inte genom att föreslå om det som redan finns, utan genom att visa varför produktiviteten behövs och var ambitionen kan höjas.
2. Bygger AI-arbetsmarknadsradarn. En öppen prototyp med junior- och seniorrekrytering som första centrala serie.
3. Startar Senior 2035. Vi vill mäta hur många erfarna specialister Sverige behöver, hur många som är på väg och hur ett AI-nativt lärlingskap kan fungera.
4. Öppnar frågan om arbete, kapital och ägande. Analysen ska finnas innan vi vet om relationen faktiskt förändras.

Sverige behöver inte välja mellan teknikoptimism och beredskap.

Vi ska använda AI mer. Vi ska se vad tekniken gör med ekonomin. Och vi ska ha tänkt färdigt innan utvecklingen kräver ett svar.