Sverige saknar varken AI-politik eller användbar arbetsmarknadsdata. Det finns redan en strategi, en AI-verkstad under uppbyggnad, beräkningskapacitet, månadsvisa individdata och öppna platsannonser.
Det förändrar vad AI 2035 kan bidra med. Luckan är inte ännu en allmän AI-plan. Den är en snabbare mätning av arbetsmarknaden, en serie för junior- och seniorrekrytering och en kvantifiering av framtidens seniorbehov.
AI-politiken
AI-kommissionen. Regeringen tillsatte i december 2023 en AI-kommission under ordförandeskap av Carl-Henric Svanberg. Kommissionen överlämnade rapporten Färdplan för Sverige i november 2024 och slutbetänkandet SOU 2025:12 i februari 2025, med sammanlagt 75 förslag.
Sveriges AI-strategi. Regeringen beslutade i februari 2026 landets första samlade AI-strategi, med AI-kommissionens betänkande och digitaliseringsstrategin som underlag. Målet är att Sverige ska vara bland de tio främsta AI-nationerna i världen, med den särskilda ambitionen att vara bäst i världen på att använda AI i offentlig förvaltning. Strategin har tre delar, AI för samhällsnytta, hållbar utveckling, samt AI för konkurrenskraft och innovation, och en handlingsplan som bilaga. Den ersätter den nationella inriktning för AI som beslutades 2018. Digg och PTS stödjer genomförandet och uppföljning sker årligen.
AI-verkstaden. Försäkringskassan och Skatteverket fick i juli 2025 uppdraget att utreda förutsättningarna för en gemensam AI-verkstad för offentlig förvaltning, och i januari 2026 uppdraget att etablera den. En version i begränsad skala skulle tas i bruk under 2026, uppdraget ska redovisas i januari 2027, och verkstaden ska vara fullt utbyggd 2030. Den ska erbjuda gemensam, säker AI-infrastruktur och fungera som nationellt kompetenscentrum för stöd och vägledning, bland annat om upphandling och rättsliga frågor. Kungliga biblioteket och Integritetsskyddsmyndigheten medverkar.
Beräkningskapacitet. Sverige valdes i december 2024 som värdland för en EuroHPC AI-fabrik. Den heter Mimer och drivs av NAISS vid Linköpings universitet i partnerskap med RISE, med hubbar i Stockholm och Linköping. Tilldelningen av beräkningstid är kostnadsfri och sker i flera nivåer, från mindre tilldelningar för nya industriella användare till storskalig åtkomst för större behov. EuroHPC tecknade i april 2026 kontrakt för en ny AI-optimerad superdator i Linköping, med Vetenskapsrådet som medfinansiär, främst riktad mot startups och små och medelstora företag.
Arbetsmarknadsfrågan är redan på bordet
Detta är den del som gör det svårt att hävda att frågan inte diskuteras.
Produktivitetskommissionen har behandlat digitalisering, AI och arbetsmarknad i sitt slutbetänkande. En ESO-rapport har gjort scenarioanalys av AI och arbetskraftsbehov i offentlig sektor och rekommenderat en funktion som bevakar AI ur ett samhällsperspektiv, vilket ligger nära det radarspåret vill åstadkomma. SNS Konjunkturråd behandlade i januari 2026 personalförsörjningen i välfärdssektorn och kom delvis till motsatt slutsats mot vår, se fördjupningen om demografin. Arbetsmarknadens parter driver ett eget AI-råd som publicerat flera rapporter och som uttryckligen tagit upp att vägar in på arbetsmarknaden och tidigt lärande på jobbet kan förändras.
Och juniorproblemet är delvis redan undersökt empiriskt för Sverige. Magnus Lodefalk, Lydia Löthman, Michael Koch och Erik Engberg publicerade i mars 2026 en studie som kombinerar 4,6 miljoner platsannonser från Platsbanken med arbetsgivardeklarationer på individnivå, och som visar en åldersgradient i rekryteringen inom AI-exponerade yrken. Resultatet spreds via DN Debatt.
Den delen av juniorproblemet är alltså redan undersökt, av forskare med bättre dataåtkomst än vi kan få.
Det är inte ett skäl att lägga ned spåret. Det är ett skäl att flytta det. Vad som saknas är inte konstaterandet att juniorrekryteringen förändras. Vad som saknas är kvantifieringen av framtida seniorbehov och den institutionella designen av ett AI-nativt lärlingskap. Det är dit Senior 2035 riktas.
Råmaterialet för radarn finns
Påståendet att Sverige inte kan följa en snabb omvandling därför att statistiken visar vad som hände för flera år sedan är för grovt.
Arbetsgivardeklaration på individnivå. Sedan januari 2019 lämnar alla arbetsgivare månadsvisa uppgifter per betalningsmottagare om utbetald ersättning och skatteavdrag, i stället för årliga kontrolluppgifter. Detta är den viktigaste förändringen i svensk arbetsmarknadsstatistik på lång tid.
SCB:s produkter som bygger på den. Statistiken över anställningar redovisar pågående, påbörjade och avbrutna anställningar, arbetad tid och lönesummor per månad. Befolkningens arbetsmarknadsstatus redovisar sysselsatta, arbetslösa och personer utanför arbetskraften per månad, kvartal och år, och SCB anger själva att produkten möjliggjorts av arbetsgivardeklarationerna.
JobTech. Arbetsförmedlingens JobTech Development publicerar platsannonser som öppna data. JobSearch är ett sök-API mot aktuella och historiska annonser, JobStream ger en ström av förändringar i realtid, och datamängden med historiska annonser innehåller annonser från 2016 och framåt, berikade med kompetenser. Annonserna är licensierade under Creative Commons CC0. Inget avtal krävs, men JobStream förutsätter en kostnadsfri API-nyckel.
Det är precis den infrastruktur som efterfrågas när någon säger att Sverige behöver kunna följa arbetsmarknaden i närtid. Den finns redan.
Statistik om AI-användning. SCB publicerar produkten Artificiell intelligens i Sverige, som bygger på flera undersökningar. Frågor om AI infördes i EU:s gemensamma frågeformulär 2021 och har återkommit sedan, vilket ger internationell jämförbarhet. Andelen företag med minst tio anställda som använde någon AI-teknik var 35 procent 2025, upp från omkring 25 procent 2024. Andelen personer som använt generativa AI-verktyg steg från 25 till 37 procent mellan 2024 och 2025.
Och SCB har själva föreslagit indikatoruppdraget. I sitt remissvar på AI-kommissionens färdplan tillstyrkte SCB att indikatorer tas fram för att följa AI-utvecklingen i Sverige jämfört med andra länder, och föreslog att regeringen använder SCB för det. SCB noterade samtidigt att indikatorutvecklingen behöver bygga på statistik hos flera statistikansvariga myndigheter och kompletteras med nya datakällor.
Regeringen har inte gett SCB något indikatoruppdrag. SCB har däremot fått medel för att genomföra undersökningen om it-användning i företag med utökat urval och för att följa näringar där AI kan leda till stora förändringar i arbetssätt.
Det är en intressant lucka, och det är en av de tydligaste öppningarna för projektet: den myndighet som skulle bygga mätningen har bett om uppdraget och inte fått det.
Lönestatistiken är inte SCB:s ansvar
Förslag om nya arbetsmarknadsindikatorer adresseras nästan alltid till SCB, och när de rör löner är det fel adressat.
Sverige har ett decentraliserat system för officiell statistik, där det framgår av bilagan till förordningen om den officiella statistiken vilken myndighet som ansvarar för vilket område, och där varje statistikansvarig myndighet beslutar om innehåll och omfattning inom sitt område. Medlingsinstitutet är statistikansvarig myndighet för området löner och arbetskostnader, alltså både konjunkturlönestatistiken och lönestrukturstatistiken, medan SCB producerar statistiken på Medlingsinstitutets uppdrag. Konjunkturinstitutet är statistikansvarigt för ekonomiska tendenser hos företag och hushåll.
Att adressera ett löneuppdrag till SCB är alltså fel adressat. Det är en detalj, men det är den sortens detalj som avgör om ett förslag läses eller läggs åt sidan.
Tre luckor AI 2035 kan fylla
Sammantaget: Sverige har en AI-strategi, en AI-kommission som lämnat 75 förslag, en AI-verkstad under uppbyggnad, en EuroHPC AI-fabrik som delar ut beräkningstid gratis, månadsvisa individdata om anställningar och löner, platsannonser som öppna data i realtid, statistik över AI-adoption med internationell jämförbarhet, en statistikmyndighet som bett om indikatoruppdraget, statliga utredningar om AI och arbetsmarknad, forskning med svenska registerdata om juniorrekrytering, och ett AI-råd hos arbetsmarknadens parter.
Merparten av de förslag en engagerad utomstående skulle vilja lägga fram är alltså redan föreslagna, redan beslutade eller redan under genomförande.
Det avgör vad projektet ska ägna sig åt. Vi kan inte bidra genom att föreslå fler saker. Vi kan bidra genom att göra tre saker som ingen annan gör:
Formulera frågan om nyskapandetakten så att den blir mätbar och diskuterbar, i stället för att låta den ligga som en outtalad förutsättning i debatten om AI-diffusion.
Bygga den serie som saknas, alltså junior- kontra seniorrekrytering per yrke, löpande och öppet, av data som redan är tillgänglig.
Kvantifiera framtidens seniorbehov, vilket så långt vi kunnat avgöra ingen svensk aktör har gjort.
Allt annat projektet har åsikter om ska formuleras som en fråga eller som ett referat av vad andra redan har föreslagit.