Debatten om AI och arbete drivs i dag av prognoser, enskilda studier och företagsledares erfarenheter. Det räcker inte.
AI 2035 bygger en öppen svensk AI-arbetsmarknadsradar.
Radarn ska följa hur rekrytering, arbetsuppgifter och kompetenskrav förändras i yrken där AI kan göra en stor del av arbetet. Metoden och koden ska vara öppna. Serierna ska uppdateras återkommande.
Första serien: juniorer mot seniorer
Det första tecknet på en förändrad arbetsmarknad behöver inte vara uppsägningar. Det kan vara att företag slutar fylla på underifrån.
Radarns första centrala serie ska därför jämföra junior- och seniorrekrytering inom samma yrken över tid. Om andelen juniorer faller tydligt i AI-exponerade yrken vill vi kunna se det innan effekten märks som brist på erfarna specialister.
Serien är nära kopplad till Senior 2035. Radarn visar vad som händer med inflödet. Senior 2035 frågar vad det betyder för kompetensen tio eller femton år senare.
Tre frågor i första versionen
Den första versionen ska inte vara en dashboard med många svaga indikatorer. Den ska fokusera på frågor där AI 2035 kan bygga trovärdiga serier.
- Juniorer mot seniorer. Hur förändras relationen mellan junior- och seniorrekrytering bland utvecklare, jurister, ekonomer, konsulter, revisorer, analytiker och designers?
- Juniorjobbens innehåll. Förändras arbetsuppgifter, erfarenhetskrav, AI-krav, ansvar och utbildningskrav?
- Företagsstorlek. Skiljer sig utvecklingen mellan små och stora arbetsgivare?
Den tredje frågan är en hypotes. Stora företag kan ha traineeprogram, intern rörlighet och större möjlighet att bära kostnaden för långsiktig kompetens. Mindre kunskapsföretag kan möta mer direkta ekonomiska incitament.
Den testbara frågan är:
Faller juniorrekryteringen snabbare i små AI-exponerade kunskapsföretag än i stora företag?
En möjlig analysdimension är AI-exponering × företagsstorlek × juniorrekrytering. Vi behöver data innan vi vet om mönstret finns.
Sverige har redan råmaterialet
Arbetsgivardeklarationer ger månadsvisa uppgifter om löner och anställningar. Arbetsförmedlingen publicerar platsannonser som öppna data. SCB har register och statistik om AI-användning. Konjunkturdata gör det möjligt att jämföra teknisk förändring med det allmänna arbetsmarknadsläget.
Problemet är inte att data saknas. Problemet är att källorna kommer vid olika tidpunkter, har olika åtkomstregler och inte är byggda för frågor om AI-exponering eller senioritet.
En platsannons säger till exempel vilket arbete ett företag söker efter, men inte om någon faktiskt anställs. En yrkeskod fångar ett yrke som redan finns, men inte en arbetsuppgift som nyss har uppstått. Det är de luckorna radarn behöver arbeta med.
En längre genomgång av den svenska statistikinfrastrukturen finns i Vad Sverige redan gör.
Prototypen bygger på öppen data
Den första versionen byggs utanför myndigheterna av källor som går att använda utan särskilt tillstånd.
Det begränsar vad radarn kan visa. En myndighet med registeråtkomst kan koppla samman fler källor och göra säkrare analyser. Men en öppen prototyp har två fördelar: den kan börja byggas nu, och den visar konkret vilka serier som saknas.
Om prototypen visar sig värdefull bör bättre versioner byggas av de aktörer som har mandat, långsiktig finansiering och tillgång till registerdata.
På radarns datasida publicerar vi status, planerade indikatorer och så småningom serierna.
En indikator är inte ett orsakssamband
Radarn mäter förändring, inte orsak. Om juniorrekryteringen faller kan förklaringen vara AI, konjunktur, utbildningssammansättning eller en branschspecifik nedgång.
Platsannonser mäter dessutom vakanser och inte faktiska anställningar. Definitioner, osäkerhet och revideringar ska därför publiceras med resultaten. Den fulla metoden finns på radarns datasida.